Hur fungerar domäner och DNS?

En domän är det viktigaste ditt företag äger på nätet. Till skillnad mot konton på Social Media äger du din domän och kan själv sedan välja leverantör av webbsida och mail. Men hur fungerar det egentligen?

En domän är den del av adressen som du skriver in i adressfältet i din webbläsare. T ex www.ditt-företag.se. För att ha en hemsida behöver du ha en domän. Domänen är adressen till hemsidan, utan den så kan dina kunder inte hitta din hemsida.

För att enklast förstå domäner ska kika på domänen och läsa den från höger till vänster. Låt oss ta ett exempel: https://www.företaget.se

Vi börjar att läsa från höger och den första delen av domänen är då ".se". Det kallas för toppdomän. Det finns fyra olika typer av toppdomäner:

  • gTLD (generella toppdomäner, t.ex. .com/.net/.org/.stockholm)
  • sTLD (sponsrade toppdomäner, t.ex. .edu/.gov/.tel)
  • ccTLD (toppdomäner för länder, t.ex. .se/.dk/.uk)
  • Infrastructure (det finns bara en, .arpa)

Olika företag och organisationer äger och hanterar toppdomäner. Det svenska toppdomänen .se hanteras av Internetstiftelsen. De i sin tur har olika återförsäljare som kallas för registrarer. Det är hos dessa registrarer som du köper din domän. De två största registrarerna för .se är Loopia & One, men du kan även köpa domäner via Snowfire.

Om vi går tillbaka till vårt exempel, https://www.företaget.se. Väljer vi en registrar för .se kan vi köpa vår egen domän som då blir exempel.se. Återigen, vi går från höger till vänster.

När vi nu äger exempel.se är allt som kommer till vänster om detta under vår kontroll. Vi kan t.ex. skapa blogg.företaget.se tack vare att vi äger företaget.se.

www och subdomäner

Allt som kommer till vänster om domännamnet kallas för subdomäner. T.ex. blir blogg.företaget.se en subdomän, och även www.exempel.se blir det.

Det har debatterats flitigt över åren om användandet av www. Och ärligt talat så spelar det ingen roll. Så länge du använder ett av alternativen konsekvent. Och inte ens webbläsare bryr sig särskilt mycket om detta. Prova att skriva in snowfire.se i Google Chrome så ser du att det inte syns att vi använder www.snowfire.se.

Jag återkommer till varför vi valt att använda www när vi går in på DNS.

Protokollet

Låt oss gå tillbaka till https://www.företaget.se. Längst till vänster har vi protokollet. I det här fallet https. Det är protokollet som Tim Berners-Lee skapade 1989 och är det språk som webbläsare pratar. Andra protokoll du kanske hört talas om kan vara FTP & SMTP). 

Tim Berners-Lee har senare sagt att han ångrar slash-tecknen som behövs mellan protokollet och domännamnet. Egentligen hade det räckt med http:www.företaget.se, men av någon anledning la han till // och vi får helt enkelt leva med det.

DNS – domännamnssystemet

Varje server på nätet har en IP-adress. För att vi lättare ska kunna hitta har DNS skapats. Här kan vi helt definiera att en domän eller subdomän ska pekas mot en specifik IP-adress.

Varje domännamn har en eller flera namnservrar. Namnservern i sin tur innehåller en zon-fil som innehåller alla instruktioner för hur domänen ska pekas. Zon-filen kan innehålla instruktioner om var webbsidan för företaget.se finns, och var mailen till @företaget.se ska skickas.

Så här kan det vara inställt:

Här har vi valt att webbtrafiken för domänen ska skickas till Snowfires IP-adress och mailen ska hanteras av Office 365 eller Fastmail.

När ändringar görs i zon-filen tar det oftast upp till en timme innan de träder i kraft. Ändringar av namnservrar tar ofta upp till 24 timmar.

Olika typer av trafik i Zon-filen

Den vanligast typen av trafik att ställa in är att ett domännamn ska skickas till en specifik IP-adress. När vi ställer in att företaget.se ska skickas till IP-adressen 99.83.135.11 så använder vi det som kallas A record.

När trafiken för en subdomän ska skickas vidare kan vi använda A recordeller CNAME. Skillnaden är att CNAME skickar trafiken vidare till ett annat domännamn.

I vårt exempel ställer vi in att www.företaget.se är ett CNAME till 3.snowfirehub.com. Den domänen har i sin tur en A record som pekar mot 99.83.135.11.

www.företaget.se -> 3.snowfirehub.com -> 99.83.135.11

Varför gör vi så? Idéen är att underlätta ett eventuellt byte av IP-adress i framtiden. Här kan vi uppdatera A record på 3.snowfirehub.com och därmed byta IP-adress för alla Snowfire-webbsidor på en och samma gång.

Den tredje vanligaste typen av pekning är MX. Den styr all mailtrafik som skickas till @företaget.se. Att den styrs separat gör att du kan välja vilken e-postleverantör du vill, som t.ex. Fastmail, HEY eller Office 365.

Så för att summera:

  • företaget.se skickas med A record till en IP-adress
  • www.företaget.se skickas med CNAME till ett annat domännamn
  • @företaget.se skickas med MX record till Office 365